stil är intet, styrka är allt

Jag har bestämt mig för att driva min kropp till tjockstyrka.

Jag vill förbrylla min omgivning genom att para mitt i det närmaste slaviskt normativa sociala beteende med en från allt sunt furnuft avvikande galtkropp. Med den tjockstarkes pondus vill jag skära som en kavallerichock genom ett dansgolvs människomassa, utan att bry mig om att de ser på varandra och ler i mjugg när jag vaggar bortåt baren, eftersom att jag vet att var och en av dem, ifred med sina egna tankar, när en dröm att spänna upp en bred och djup bringa flankerad på båda sidor av en biceps som i sin storlek hindrar armen från att sträckas mer än att armbågen stannar i en hundratrettiogradig vinkel, alltihop inbäddat i en smörjande fetma.

Jag vill rättframt uttryckt åtnjuta den komplexa respekt som ligger i det övriga samhällets fjärmande från den tjockstarke.

Här kommer mina löpande memoarer om att i anden vara och att i fysiken bli tjockstark att följa.