grattis på avelsdagen

frukten av ett trött söndagsknull i slutet av november blev förstås inte något presidentämne.

Jag har de senaste dagarna funderat på att knåda ihop en dödspatrull och låta arkebusera min granne mot soprumsväggen. Det som straff för att han har spelat metallicas episkt dåliga singel, The day that never comes, typ 60 gånger den här veckan. Nu förfestear han emellertid till Bitter sweet symphony på repeat, en kulturgärning som inte passerar obemärkt förbi, då jag låter honom leva en vecka till som belöning.

Ett ögonblick i livet

Jag ligger hemma och läser Tranströmer när sekreteraren i min bostadsrättsförening dammar på boten anna på så hög volym att mitt hjärta byter rytm och börjar pumpa blodet i takt med musiken.

gossip girl presenteras av clearview ägglossningstest. kom igen alltså.

omväxling förtvivlar

När de möblerade om ica för ett tag sedan ställde de flingsaltet vid munsköljet och grovsaltet i typ frysdisken. Vart fan de ställt det vanliga, jodberikade förökte jag ta reda på idag, men gick bet, trots att jag förtvivlat letade runt i tjugo minuter. Det river så illa i mig när man ändrar och gör saker sämre bara för att göra nånting.

Hade jag inte varit född med ett sådant överskott av flegma att det skvimper ut genom öronen när jag vaggar huvudet, utan varit vid någorlunda sunda vätskor hade jag rimligtvis spårat ur fullständigt, rivit omkull någon hylla och kanske strypt haggan i kassan, hon som med blicken ber mig dra åt helvete var gång jag ska betala.

carpe diem

och idag äter jag lövtunna, lättsaltade i en ångande varm dusch

Men på'n igen. Ikväll tar jag på mig sexuellt ofredande-skjortan och trycker mig mot tjejer på dansgolvet i smyg. Skulle nån komma på mig och anklaga mig för att vara tragisk tänker jag bara "den som har 160 gig porr på en extern hårdisk kan inte gärna vara ensam".