Sunday, March 15, 2009

bakfyllor är snöflingor utspridda i livet. snarlika, men aldrig likadana.

13 comments:

Anonymous said...

Konstigt att ingen före mig ännu kommenterat detta mystiska koncentrerade vårvinterpoem.

Kanske studsar man inför jämförelsen mellan en bakfylla och en snöflinga.

Men det är helt korrekt - båda smälter bort.

Det gäller bara att se till att inte befinna sig i ständig vinter

Burgschki said...

när jag är bafull inbillar jag mig att det är det som är mitt riktiga liv. tiden emellan är som drömmar..man hamnar alltid bakfullhetens ånger efter ett tag.

Unknown said...

Efter vergfesten lär du ha samlat ihop till en snöboll.

Pjattman said...
This comment has been removed by the author.
Pjattman said...
This comment has been removed by the author.
Pjattman said...

jo, så är det ju. det finns ju några slags livsuppehållande psykologiska mekanismer som gör att alla hela tiden ljuger för sig själva. alla tror ju att de är snyggare, smartare, roligare och bättre på basket än vadd e egentligen är. på bakfyllan slås ju all de mekanismerna av. en gång i veckan, typ, får man se vad man verkligen är, och man vet aldrig hur man kommer att reagera på det. ibland kräks man, ibland fikar man så att säga.

kanman inte spå i sumpen är det ju omjligt att veta mer om vargfestbakfyllan än att det kommer att bli nån slags ytterlighet i bakfyllesammanhang.

Burgschki said...

ååh dessa deletade kommentarer gör mig så nyfiken.

Pjattman said...

i det första inlägget skrev jag exakt samma sak som ovan, men felstavat. i det andra påpekade jag stavfelet. nu ser jag att det nya jag skrev också ser ut som skit. det beror dock inte på att jag inte kan stava, utan på mina korta, krökta ödlefingrars dans över tangentbordet inte är så graciös som man kan önska

Burgschki said...

aaah. hajar.

min h-tangent är kass.

Samuel said...

jag är så jävla bra på basket.

Anonymous said...

Per gift dig med mig!

per said...

david?

David said...

Nej. Det var inte jag.