Monday, January 26, 2009

hela hösten har jag trott att det var en kvinna jag behövde, men i själva verket var det bara ett bra bröstpass nere på gymmet som fattades mig.

6 comments:

Anonymous said...

Vi är ganska många som brukar sitta och varvar internet. Bidra lite till våra tragiska liv genom att skriva lite oftare.

Anonymous said...

Du ger mig luft att andas per, det finns tid för reflektion.

Roger said...

På gymmet är dom, på kursen i Astral Kommunikation, på bussen, på ICA dyker dom upp - kvinnorna finns överallt.

Det är slumpen - och kanske i viss mån bröstmusklerna - som skapar kontakterna.

Mandariner och filmjölk i korgen kan också vara en bra öppning till samtal.

Kärnfria och ekologiska ämnen - vem vet. Allt är möjligt i Fålhagen.

Roger said...

Ska förresten passa på att berömma din blogg.
Jag gillar ditt kärva, ofta iskalla sätt att iaktta tillvaron.

Bra språk, skön variation på ämnena.

Du är en knivskarp flanör i snålblåsten längs tillvarons ishalkiga gränder.

Skulle jag ha varit 35 år yngre kunde jag ha dragit till med nåt i stil med "Respect!"

Men jag får väl nöja mig med ett stillsamt Bravo!

Svempa said...

jag har ju sagt det hela hösten, hata stången så löser sig det mesta

Pjattman said...

tack

vägen till nirvana går givetvis via bänken